Färre barn och fler äldre - så påverkas Danderyd när demografin förändras

Bild: Annika Wallenskog och Helena Klange, kommunikationschef i Danderyds kommun tillika chefredaktör för DanderydsAktuellt.

Detta är en artikel från DanderydsAktuellt (#1 - februari 2025)

När till och med Annika Wallenskog reagerar på SCB:s befolkningsprognos är det dags att ta siffrorna på allvar.

– När uppdateringen av befolkningsprognosen kom i april förra året blev vi något chockade, berättar Annika.

Prognosen visar en lägre befolkningstillväxt och en demografisk förändring med färre barn, fler äldre och minskande arbetsför befolkning. Rent konkret innebär det att alla kommuner tappar barn i åldrarna 1–5 år de närmaste fem åren.

SKR räknar med att Sveriges förskolor måste minska med 14 procent till 2027, det är cirka 1 000 av landets 9 000 förskolor. När det gäller den äldsta befolkningsgruppen blir läget det omvända. I alla kommuner ökar 80-plussarna, i vissa kommuner med upp till 60 procent bara de närmaste fem åren. Hälften av kommunerna får minskad befolkning, vilket minskar skatteintäkterna.

Hur påverkar detta Danderyd? Med färre barn som föds, låg inflyttning till kommunen, väldigt lite nybyggnation och större andel äldre kan vi i Danderyds kommun också stå inför en förändring när det gäller resursfördelning.

Hur har det blivit så här?

– Det har aldrig fötts så få barn som nu. Fertiliteten är den lägsta sedan mätningarna började (år 1749 reds anm). Tidigare trodde man att det skulle födas cirka 1,8 barn per kvinna om 10 år men 2024 föddes bara 1,45 barn per kvinna. Idag är det fler som inte skaffar barn alls än som skaffar tre barn. Eftersom man väntar med att föda sitt första barn så hinner man helt enkelt inte alltid fler än ett, förklarar Annika Wallenskog.

Kan det kompenseras genom att kommande generationer föder fler barn?

– Det är 90-talisterna som är fertila och bildar familj nu. Och till saken hör att generationerna efter 90-talisterna är färre till antalet. Det är därför inte möjligt att komma i kapp och kompensera för de minskade barnkullar vi ser nu, säger Annika Wallenskog.

I Danderyds kommun är det allt färre barn som skrivs in på våra förskolor och utan en inflyttning fortsätter den trenden genom skolåren. Skolans finansiering bygger på den skolpeng som varje elev för med sig. När elevunderlaget minskar får små skolor svårt att täcka kostnaderna för lokalerna.

För att möta detta tog kommunen fram en skolutredning 2024. Den föreslår bl a tätare samarbete mellan skolor och bättre resursanvändning genom att samnyttja lokaler. Dessutom har man infört ett system där alla skolor har samma lokalhyra per elev.

Regeringen har också uttalat en vilja att införa ett nytt finansieringssystem för resursfördelningen till skolan. Syftet är att anpassa resurserna efter skolornas olika behov och ansvar, där skillnaderna mellan kommunala och fristående skolor tas i beaktande. En utredning med förslag på en nationell beräkningsmodell för skolpengen ska presenteras i ett första steg i april 2025.

Vad kan invånarna göra?

– Ja, det enklaste vore om invånarna började producera fler barn, säger Annika med ett leende. Samtidigt ger det inte effekt på många år. Det enklaste är därför att ni som kommun planerar för färre skolor och fler vård- och omsorgboenden. Och att invånarna förstår varför ni måste ta de besluten. Nybyggnation är en annan väg att gå men för att barnfamiljer ska flytta in behövs ”billiga” bostäder. Vi ser flera områden runt Stockholm där det har byggts, dock relativt dyra bostads- och hyresrätter. Barnfamiljerna man vill åt har inte råd och de som istället köper är äldre som sålt villan.

Vad innebär förändringen i demografin för den äldre befolkningen?

– Vi blir ju inte bara äldre utan äldre äldre. En 75-åring idag är relativt pigg, framförallt i en kommun som Danderyd, och klarar sig bra i huset där man bott länge. Man kanske inte heller kan eller vill flytta eftersom prisutvecklingen gjort att man får betala väldigt mycket skatt. Man blir alltså kvar i huset. Och det är först när man blir äldre äldre, över 85, som man inte kan bo kvar, säger Annika Wallenskog.

Men utvecklingen då? Kan teknik och hjälpmedel gynna de som är äldre?

– Absolut! Och det här tror jag är en nyckel för att seniorer ska kunna bo kvar hemma längre och inte ingå kommunens äldreomsorg. Med smarta medicindoseringar, demenshjälpmedel och sociala mötesplatser kommer man klara att bo kvar i huset. Nackdelen är ju då just att man bor kvar i huset istället för att ge plats åt en barnfamilj, resonerar Annika Wallenskog.

– Sen finns det ytterligare en aspekt, och det gäller särskilt i kommuner som Danderyd, att för den som vill flytta kommer kanske inte ett ”vanligt” äldreboende att duga. Man vill ha ett äldreboende med guldkant och livskvalitet, där man kan få ett glas vin till maten och både ha bridgekvällar och litteraturaftnar.

Har du något medskick till invånare som läser det här?

– Jag tror verkligen alla behöver förstå kommunens roll i vårt samhälle. Det mesta som kretsar kring vardagen är kommunalt! Skolor, äldreomsorg, snöröjning, trafikplanering etcetera. Och här ska Danderydsborna vara glada att det är en sådan ordning och reda. Men man behöver engagera sig mer. Jag tror till exempel på medborgerliga skyldigheter, kanske i fullmäktige så att man förstår vad politiker och tjänstepersoner faktiskt gör för att invånarna ska få ett så bra liv som möjligt.

Faktaruta: Vem är Annika Wallenskog?

• Var chefsekonom och direktör på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fram till januari 2025.
• Har arbetat på SKR i 15 år och har varit en framträdande röst i frågor som rör kommunal och regional ekonomi.
• Tidigare verksam som bl a kommundirektör i Vallentuna kommun, utredare på Finansdepartementet och har ett antal förtroende- och styrelseuppdrag.

Läs mer

DanderydsAktuellt