Det södra torget och parken

Ja, vi har ändrat marknivåerna i parken, därför behövde ett antal träd tas ner. Träd tycker inte om när man ändrar marknivån precis där de har sina rötter, då riskerar de att dö långsamt under några år tills man blir tvungen att ta ner dem. Därför ser vi att det är klokare att ta ner de träd som vi bedömer inte kommer klara att marknivån ändras och ersatte dem med nya träd.

I sin helhet sparade vi cirka 30 träd och har planterat nästan 50 träd. Vi har tidigare informerat om att cirka 20 träd skulle tas ned, däribland samtliga träd i den västra delen förutom eken och tallen. Efter synpunkter från närboende sparades också tre björkar, två hängaskar och en lönn. Vid slutgiltig inventering av träd med 1 dm tjocklek (i brösthöjd) var det fler som räknades in. Totalt är det därmed cirka 60 små och stora träd som tagits ner.

Utöver det planterade vi 6600 perenner, 4000 blomsterlökar och 1800 buskplantor, vissa lågväxande så att det inte blir en massa buskar att gömma sig bakom.

Träden som togs ner var från sent 1980-tal och bestod till största delen av björk och asp. De bedömdes inte ha höga biologiska värden.

Det fanns ett fåtal äldre träd med höga biologiska värden, dessa sparades. Dessutom sparades en bård av träd och buskar vid den södra delen av parken. Vi har gallrat och här finns ett stort antal fina ungträd som kommer att bli ännu finare med tiden.

I parken finns träd, buskar, perenner, lökar och ettåriga ängar. Detta för att få så mycket blomning som möjligt under långa perioder, vilket gör platsen attraktiv för både besökare, insekter och fåglar.

En del av gräsytorna i parken kommer att vara så kallade höggräsytor – äng - som första året såddes med ettåriga ängsblommor. Detta för att direkt få i gång höga biologiska värden med nektar för insekter och fjärilar. Denna yta kommer senare att övergå till perenn äng, med ängsväxter som återkommer år efter år.

Det vi har mest brist på i kommunen är höggräsytor i full sol med många blommande arter. Vi hoppas att kunna öka det inslaget med denna park. Det är bra för den biologiska mångfalden!

Det finns i parken också en planteringsbädd, som ska kunna hantera stora mängder regnvatten i samband med kraftiga regn. Härhar det planterats blommande perenner och lök som återkommer år efter år.

Så här kan ängsytorna att se ut i full prakt. Bilden är från en ängsyta i Anna Whitlocks park sommaren 2021. Foto: Danderyds kommun

Parken har utformats för att bidra till såväl rening som fördröjning av dagvatten, det vill säga regnvatten.

Parken bidrar också till att bevara den naturliga vattenbalansen i området, vilket kommer göra vatten tillgängligt för växtlighet i parken. Parken renar även dagvatten och leder till en minskad belastning på det vattendrag där vattnet till slut rinner ut.

Hur görs det rent konkret?

Dagvatten som rinner över hårdgjorda ytor - det vill säga regnvatten - leds ut till grönytor och planteringar i parken.

Längs med gångstråket i parken har vi anlagt en nedsänkt planteringsyta för perenner, som både kommer att fungera som ett vackert element i parken och för hantering av dagvatten.

Parken har planerats så att inga instängda områden för vatten bedöms kunna uppstå.

Se större version av kartan över parken

Det är kolmakadam. Kolen fungerar som ett buffertmaterial som man kan ladda med växttillgängligt kväve (t ex hönsgödsel). Själva makadamet är bra för att det inte blir kompakt. Det ger stora rotsystem som växer till sig utan hinder och sträcker ut sig för att hitta ner till fukt, vilket ger robusta och motståndskraftiga perenner och buskar.

Andra fördelar är att det fungerar som en kolsänka, buffrar näring och vatten som växterna kommer åt, binder vissa föroreningar i vattnet och skickar renare dagvatten vidare genom systemet.