Att elda i kaminer och eldstäder
Vedeldning är en av de största källorna till hälsofarliga luftföroreningar i Sverige. Men genom att elda på ett nytt sätt kan du bidra till att minska utsläppen, samtidigt som luften blir bättre där du bor.
Elda rätt, smart och snällt
Vedeldning i braskaminer, öppna spisar, pannor och andra eldstäder kan i tättbebyggda områden leda till att de omkringboende besväras.
Röken från vedeldning innehåller partiklar, sot och andra ämnen som kan påverka människor negativt. Speciellt svårt kan personer med astma och allergi drabbas och i värsta fall kan röken medföra att de inte kan vistas i sina hem när grannarna eldar. Därför är det viktigt att man eldar med rätt bränsle, på rätt sätt och har en bra eldstad att elda i.
Trivseleldning
Många installerar en braskamin för att spara pengar och tror att det går bra att elda varje kväll, men i tätorterna bör du endast använda din braskamin till trivseleldning.
Detta innebär att du:
- eldar högst två gånger per vecka
- eldar högst fyra timmar per gång
- inte eldar alls under sommaren (1 maj - 30 september)
Detta gäller även för kakelugn, med den skillnaden att kakelugnen får brinna åtta timmar de dygn då den eldas. De här begränsningarna har prövats i miljödomstol flera gånger.
Pelletskaminer har bättre förbränning än braskaminer och kan därför oftast användas varje dag i de flesta tätorter. Det kan dock vara olämpligt att elda dagligen i en pelletskamin om du bor i ett i område där husen ligger mycket tätt eller nära skolor och sjukhem.
Eldningsråd
När elpriserna skenar märker vi ett ökat intresse för att använda kaminer, öppna spisar och andra lokaleldstäder som inte använts på länge. Klokt, och fullt förståeligt.
Om du är en av dem som planerar att elda mer än vanligt, snälla elda förståndigt!
En lokal eldstad är bara anpassad att värma det rum den finns i - under en begränsad tid. Överanvändning kan bli livsfarligt!
Våra råd är:
- Om du inte har använt eldstaden på några år eller om du har installerat en ny eldstad så behöver den kontrolleras så att den är säker att elda i. Kontakta din lokala sotare och se till att din eldstad finns med i sotarens register över eldstäder som är i bruk.
- Använd helst tändmedel i form av braständare eller fint huggna vedträn. Undvik tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförseln. Använd inte tändvätska.
- Elda bara med torr ved eller pellets. Aldrig med sopor, spånskivor, impregnerat eller målat virke.
- Om du eldar med pellets får du bara göra det i en brännare eller kamin som är avsedd för pelletseldning.
- Elda max 2,5 kg ved per timme. Lägg in ett nytt vedträ när det tidigare inlägget brunnit ner till en glödbädd, det är både mer effektivt för värmen och mer skonsamt för anläggningen.
- Pyrelda inte. Pyreldar gör man om man har en eld som man vill hålla liv i hela dagen, det vill säga man slänger in ett vedträ då och då och stryper lufttillförseln för att det ska brinna långsamt, så att det inte blir för varmt i pannan och/eller i huset. Men en eld kan inte brinna utan syre. När du stryper lufttillförseln uppstår giftiga förbränningsprodukter som luktar illa och inte är hälsosamma.
- Låt eldstaden vila mellan eldningarna. Eldar du 4 timmar, låt den vila 4 timmar. Kontinuerlig värme kan ackumuleras i till exempel bjälklag och därmed starta en brand.
- Om röken är gul eller svart är förbränningen dålig. Då ska du öka lufttillförseln. Om röken är nästan osynlig vid varmt väder eller vitaktig vid kallt väder eldar du på rätt sätt.
- Kontrollera hur vinden blåser innan du tänder. Elda inte när det blåser direkt mot dina grannar. Var uppmärksam på hur och var luftintagen till omkringliggande bostäder sitter. Var speciellt uppmärksam på om någon fastighet har mekanisk till- eller frånluft. Vintertid kan det uppstå väderförhållanden som gör att röken inte stiger utan hålls kvar i marknivå. Då bör du låta bli att elda.
- Hantera askan som om den vore varm och lägg den i ett obrännbart kärl med lock. Kontrollera så att brandvarnarna fungerar och hörs i alla rum där någon sover.
- Sota regelbundet. Hur ofta det behövs beror på hur mycket du använder din kamin. Fråga din skorstensfejarmästare.
Märkningar på eldstäder och kaminer
Svanenmärkning
Braskaminer kan miljömärkas med det nordiska miljömärket Svanen. En Svanenmärkt kamin har hög verkningsgrad och ger låga utsläpp av miljöfarliga och hälsofarliga ämnen. Den tillverkas utan onödiga gifter och metaller.
P-märkning
En braskamin eller kakelkamin kan också vara P-märkt. Bakom märkningen står Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. För P-märkningen ställs det högre krav på funktion, miljö, effektivitet och säkerhet än i bygglagstiftningen. Dessutom uppfyller tillverkaren krav på drift- och skötselinstruktioner.
CE-märkning
Alla pannor som använder fasta bränslen, exempelvis ved, pellets och briketter med en värmeeffekt upp till och med 70 kW måste från och med 1 april 2017 ha en CE-märkning.
Med små förändringar kan utsläpp från en kamin, spis eller ugn minska med 50%. Lär dig mer i informationsfilmerna från Naturvårdsverket nedan.
Installera en eldstad eller rökkanal
Vill du installera en ny eldstad som till exempel en kamin, öppen spis, kakelugn, vedspis eller väsentlig ändra en befintlig eldstad (t.ex. göra en installation av en tyngre eldstad eller ändra bränsleslag) så måste en anmälan göras till kommunen.
Läs mer om hur du går tillväga och vad som behövs för din anmälan: Installera en eldstad eller rökkanal