Sortera matavfall
Du kanske inte tänker på det men varje gång du kastar ditt matavfall i matavfallspåsen skapar du energi. Matavfall blir till biogas och biogödsel. Därför är varje kast viktigt – så tack för att du kastar rätt.
Bra för miljön och för plånboken
Majoriteten av alla hushåll i Danderyd sorterar sitt matavfall. Var med du också så kan vi tillsammans bidra till en bättre miljö. Som en morot till dig som sorterar betalar du också mindre för din avfallshämtning än den som inte sorterar. Moroten äter du sen upp och skalet lägger du i matavfallsinsamlingen.
Att sortera matavfall i Danderyd är än så länge frivilligt. Kommunen har fått dispens från Naturvårdsverket från att införa obligatorisk sortering som annars skulle vara implementerat den 1 januari 2024.
Läs mer om varför kommunen fått dispens
Så går sorteringen till
Att sortera matavfall är enkelt! Det handlar bara om att matresterna läggs i en annan påse och i en annan behållare än restavfallet. Kommunen tillhandahåller den utrustning du behöver för att komma igång utan extra kostnad.
Matavfallsortering i villa eller radhus med eget abonnemang
När du beställer ett abonnemang för sortering får du ett startpaket bestående av matavfallspåsar, påshållare och ett brunt kärl för matavfall (140 liter). Vill du hellre sortera i hemkompost går det också bra förutsatt att du anmält och fått din kompost godkänd av Miljö- och stadsbyggnadskontoret.
Matavfallsortering i flerfamiljshus
Abonnemang för sortering beställs av styrelseledamot eller hyresvärd. För att underlätta för fastighetsägare att komma igång med sorteringen är kommunen behjälplig med planering och informationsmaterial. Det är inget krav att alla hushåll måste sortera men ju mer matavfall som hamnar i avfallskärlet desto lägre kostnader. Detta eftersom viktavgiften för matavfall är satt till 0 kronor. Vill ni ha stöd i att arbetet för att öka sorteringsgraden? Mejla till matavfall@danderyd.se
Matavfallssortering i verksamhet
När ni bestämt er för att börja sortera undersöker kommunens entreprenör era avfallsutrymmen och ger förslag på antal kärl och kärlens placering. Kärlen behöver nödvändigtvis inte stå i kylt utrymme. All sorteringsutrustning kommer utan kostnad.
Andra möjliga insamlingssystem är kvarn till tank och bottentömmande behållare. Dessa system kräver egna investeringar av fastighetsägaren.
Hjälp oss att nå målet
Vi har tagit fram en avfallsplan med tydliga mål för matavfallet. Från och med 2021 till 2032 ska:
- mängden mat- och restavfall ha minskat med minst 25 procent.
- mängden matavfall i restavfallet ha minskat med minst 90 procent.
- matsvinnet per invånare ha halverats.
- allt insamlat matavfall bli till biogödsel som används på åker- eller skogsmark.
Med din hjälp når vi målet. Stort tack för hjälpen!
Här anmäler du abonnemang för sortering
Vanliga frågor och svar
Kostar det något att matavfallssortera?
Nej tvärtom! Kommunens avfallstaxa är miljöstyrande. Det innebär att den uppmuntrar till sortering. Den som sorterar betalar mindre för sin avfallshämtning än den som inte gör det. En del av avgiften är viktbaserad men matavfallets viktavgift är satt till 0 kronor. Det innebär att ju mer matavfall som hamnar i matavfallskärlet, istället för i kärlet för restavfall, desto lägre kostnader för dig.
Allt sorteringsmaterial får du också utan kostnad.
Jag bor i villa, innebär sorteringen att jag måste ha ett till kärl för matavfall?
Om du vill sortera matavfall till kommunens insamling behöver du ett kärl. Kärlet rymmer 140 liter och är 48 cm brett, 54,3 cm djupt och 107 cm högt. Det kostar inget extra att få ett matavfallskärl. All sorteringsutrustning är kostnadsfri.
Jag bor i lägenhet, hur kan jag börja matavfallsortera?
Om du bor i lägenhet och vill börja sortera matavfall så prata med din förening eller hyresvärd.
Du kan även tipsa din fastighetsägare om att teckna abonnemang för sortering via vår e-tjänst. Då kommer vi kontakta din styrelse eller hyresvärd. Det enda vi behöver är en mejladress för kontakt.
Varför ska vi samla in matavfall? Räcker det inte med en vanlig kompost?
Det är bra att kompostera men genom att samla in matavfall kan vi ta tillvara på både energin och näringsämnen i matavfallet. Matavfallet blir till biogas, som vi kan driva fordon på, och biogödsel kan vi gödsla åkrar med. På så sätt sluter vi kretsloppet för maten.
Du som vill börja sortera matavfall till biogas kan gärna kompostera ditt trädgårdsavfall.
Om jag har en kompost idag, får jag fortsätta ha den?
Ja, du kan fortsätta använda din kompost. Dock är det viktigt att du anmält din kompost till kommunen och sedan kontaktar kommunens kundtjänst för avfall för att ändra ditt abonnemang till hemkompost, annars får du abonnemang osorterat. Innan vi registrerar abonnemang hemkompost och restavfall vill vi vara säkra på att din kompost är anmäld. Anmälan gör du via vårt forumulär Beställ Hemkompostering.
Tänk på att hemkomposten ska vara sluten med fyra väggar, botten och lock så att den hindrar att möss och fåglar hittar föda. Det hindrar också sniglar att föröka sig. För att den ska fungera året runt måste den vara isolerad. På hemsidan kan du läsa mer om hur du sköter din kompost.
Vad finns det för olika abonnemang att välja mellan?
Villor och radhus med eget abonnemang
Tre olika abonnemang finns att välja mellan:
- Abonnemang sortering matavfall
- Abonnemang hemkompost
- Abonnemang osorterat
Hämtningsfrekvenserna du kan välja mellan är:
- 13 ggr/år (kan endast väljas av den som sorterar matavfall i kärl eller kompost) – hämtning av matavfallet varannan vecka och restavfallet 13 gånger per år.
- 26 ggr/år – hämtning varannan vecka året om.
- 39 ggr/år – hämtning varannan vecka på vintern och veckohämtning på sommaren mellan vecka 16–39.
- 52 ggr/år – hämtning varje vecka året om.
Ju lägre hämtintervall du väljer ju lägre fast avgift betalar du för ditt abonnemang. Hämtning 13 gånger är således det billigaste abonnemanget.
Flerfamiljshus och verksamheter
Abonnemang att välja mellan:
- Abonnemang sortering matavfall
- Abonnemang osorterat
Möjliga hämtfrekvenser för kärl:
- 26 ggr/år – hämtning varannan vecka året om.
- 52 ggr/år – hämtning varje vecka året om.
- 104 ggr/år – hämtning 2 gånger per vecka
- 156 ggr/år – hämtning 3 gånger per vecka
- 260 ggr/år (endast för verksamheter) – hämtning 5 gånger per vecka
Andra hämtfrekvenser finns för containers, bottentömmande behållare och kvarn till tank. Se kommunens avfallstaxa
Om jag inte vill eller har möjlighet att varken sortera mitt matavfall eller kompostera själv, vad händer då?
Det finns inget krav att du måste sortera matavfall men du betalar mer för din avfallshämtning än den som sorterar. Så du kan ju alltid prova! Du kan när som helst byta till osorterat abonnemang om du inte trivs med att sortera ut matavfall.
Måste jag sortera mitt matavfall?
Sedan 1 januari 2024 är matavfallssortering obligatoriskt enligt svensk lagstiftning. Kommunen har dock en beviljad dispens från Naurvårdsverket, som gäller till och med 31 december 2025, om att inte införa obligatoriet. Detta för att kunna införa obligatoritet tillsammans med fastighetsnära insamling av förpackningar.
Kommunen ser dock gärna att så många som möjligt sorterar eftersom matavfall är en resurs som vi bör ta tillvara på. Den miljöstyrande taxan är också till för att motivera dig att välja att sortera matavfall.
Hur får jag nya påsar?
Nya påsar till villor och radhus
En gång om året, på våren, delas en årsförbrukning ut till alla som sorterar sitt matavfall. Om du behöver fler påsar innan nästa årsleverans är du välkommen till Kommunens Kontaktcenter på plan 6 i Mörby centrum. Du kan även klämma fast en tom matavfallspåse under locket till ditt matavfallskärl. Då kommer du få en ny bunt levererad i samband med nästa avfallshämtning.
Nya påsar till flerfamiljshus
Om du bor i lägenheten och får slut med papperspåsar prata med din styrelse eller hyresvärd så kan de hjälpa dig. Bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och övriga flerfamiljshus beställer papperspåsar via kommunens kundtjänst för avfall.
Nya påsar till verksamheter
Verksamheter beställer papperspåsar via kommunens kundtjänst för avfall.
Vad får jag slänga i påsen för matavfall?
Alla sorts matrester, både tillagade och råa, fiskben och fiskrens, benrester (inte större än kotlettben), teblad, tepåsar, kaffesump och kaffefilter, popcorn, godis och choklad, skal och rester från frukt och grönsaker och hushållspapper.
Vad får jag inte slänga i påsen för matavfall?
Tuggummi, tobak, fimpar och snus, glass- och ätpinnar, krukväxter med jord, snittblommor, dammsugarpåsar, blöjor, bindor och tamponger, kattsand, hundbajs eller strö från djurbur, textil, plast, metall eller glas, färgade servetter, trädgårdsavfall och grillkol.
Varför har vi papperspåsar i Danderyd?
Papperspåsen är väl beprövad och används i majoriteten av de kommuner i Sverige som har matavfallsinsamling. Analyser visar även att det är mindre felsortering när papperspåsar används. Papperspåsen är dessutom tillverkad av förnyelsebara material vilket är bättre för miljön till skillnad från plast- eller majsstärkelsepåsar.
Matavfallet från Danderyd går till produktion av biogas och biogödsel. Det ger den största miljönyttan då man tar tillvara både energi och näringsämnen i matavfallet. Till denna metod passar papperspåsar bäst eftersom att påsen kan följa med i hela processen. Därför är det viktigt att inga andra påsar än de som kommunen delar ut används.
Om du tycker att det blir blött genom påsen så lägg lite hushålls- eller tidningspapper i botten. Tänk också på att det är viktigt att hålla påsen ventilerad. Använd alltid påshållaren som du fått av kommunen, den är designad just för det ändamålet.
Kan jag använda andra påsar än de bruna papperspåsar jag fått av kommunen?
Nej, du kan inte använda några andra påsar än de bruna papperspåsar som levereras av kommunen. Biogas produceras genom rötning av matavfallet. Denna behandlingsmetod är inte anpassad för andra påsar utan de kan skapa problem i processen. Dessutom består till exempel påsar av majsstärkelse även av en del plast. Den så kallade rötresten läggs på åkrarna och där vill vi inte ha in plast.
Om jag sorterar ut matavfall och förpackningar, vad blir det då kvar till det grå kärlet?
Det avfall som blir över när du sorterat bort matavfall, tidningar, förpackningar och farligt avfall är till exempel kuvert, cd-skivor, bindor, tamponger, blöjor, diskborstar och disksvampar. Rätt lite alltså!