Politikerns ordlista

Acklamation – typ av omröstning vid beslutsfattande. Ordförande frågar för varje beslutsförslag om kommunfullmäktige/kommunstyrelsen/nämnden beslutar i enlighet med förslaget. Ledamot säger ”ja” vid det alternativ som hen stödjer. Det redovisas inte i protokollet hur ledamöterna har röstat. Jämför votering.

Adjungera – tillåta en förtroendevald delta i ett sammanträde där vederbörande normalt inte har närvarorätt.

Ajournera – göra ett uppehåll i ett sammanträde.

Allmän handling – en handling som har kommit in till en myndighet eller upprättats vid en myndighet och som därför förvaras där.

Andrahandsyrkande – alternativt yrkande om huvudyrkandet faller vid en omröstning.

Anförande – tal eller inlägg i en debatt i fullmäktige, styrelse eller nämnd.

Beredning – när ett ärende behandlas för att få fram underlag och beslutsförslag inför nämnd och/eller fullmäktige.

Beredningstvång – ärenden måste beredas i ansvarig nämnd innan de behandlas i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska yttra sig i alla ärenden som ska behandlas av fullmäktige. Valärenden utgör undantag från beredningskravet.

Beslutsförhet – befogenhet att fatta beslut om tillräckligt många ledamöter är närvarande. Tjänstgörande ersättare är ledamot i detta avseende. Fullmäktige får enligt kommunallagen handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Det finns även regler om beslutsförhet i nämnd.

Betänkande – rapport eller förslag från ett av riksdagens utskott eller en utredning från en särskild utredare eller kommitté.

Bifalla – besluta i enlighet med ett visst yrkande eller förslag. ”Nämnden bifaller Anna Anderssons (X) yrkande”.

Biträda – hålla med om innehållet i ett yrkande, yrka samma sak. ”Lisa Larsson (X) biträder Stig Svenssons (Y) yrkande”.

Bordläggning – beslut att skjuta upp beslut i ett ärende till nästkommande sammanträde. Ett ärende som är bordlagt ska vila ostört till nästa sammanträde. Det får inte beredas eller kompletteras med ytterligare handlingar. Se även minoritetsskydd.

Delegat – person eller organ som fattar beslut på uppdrag av någon annan. I kommunen fattas beslut på uppdrag av styrelsen eller en nämnd. Delegaten är då utskott, presidium, ledamot/ersättare eller en person i tjänstemannaorganisationen.

Delegationsbeslut – beslut fattat på delegation (delegerad beslutanderätt). Delegationsbeslut måste redovisas för nämnd/styrelse eller tillkännages separat på kommunens webbaserade anslagstavla för att få laga kraft.

Delegera – besluta om att vissa beslut får fattas av annan. Delegeringar finns normalt reglerade i delegationsordning.

Deltagande i beslut – en förtroendevald ledamot eller tjänstgörande ersättare) som närvarar vid ett sammanträde är med och fattar beslut i de ärenden som hanteras men har rätt att avstå från att delta i ett beslut. Den som önskar avstå från att delta i beslutet ska anmäla detta innan beslutet fattas. Rätten att avstå gäller ej vid myndighetsutövning.

Enkel majoritet – innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster. De flesta besluten i fullmäktige, styrelse och nämnder fattas med enkel majoritet.

Ersättare – förtroendevald som kan gå in och tjänstgöra för ledamot som inte har möjlighet att delta i sammanträdet.

Formellt yrkande – yrkande som har att göra med tidpunkten för beslutet. Ska det fattas nu eller senare? Formella yrkanden som kan läggas fram:
- Ajournering
- Remiss
- Återremiss
- Bordläggning

Jämför materiellt yrkande.

Fråga – fråga i kommunfullmäktige som ställs till en nämndordförande. Frågan ska lämnas in skriftligt före sammanträdet. Svaret behöver inte vara skriftligt. Det ska ges samma sammanträde som frågan ställs. Endast den som ställt eller den som besvarat frågan kan delta i debatten. Jämför interpellation.

Föredragande – den som informerar om ett ärende i nämnden eller liknande, innan beslut fattas.

Föredragningslista – lista över de ärenden som ska behandlas under ett sammanträde.

Förtroendevald – person som fått ett politiskt uppdrag i ett kommunalrättsligt organ genom val av kommunfullmäktige eller förbundsfullmäktige/förbundsdirektionen i ett kommunalförbund.

Förvaltning – tjänstepersonsorganisation som stödjer en eller flera nämnder.

Förvaltningsbesvär – överklagande av beslut enligt förvaltningslagen. Beslutet får överklagas av den som beslutet angår. Det krävs också att beslutet har gått honom eller henne emot och att det framgår i en lag att det är ett beslut som är möjligt att överklaga. Överklagandet skall lämnas in senast tre veckor efter att den som överklagar har tagit del av beslutet. Jämför laglighetsprövning.

GDPR – Dataskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation) reglerar hur personuppgifter får behandlas. Förordningen gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras.

Handläggare – tjänsteperson som är ansvarig för ett ärende.

Initiativrätt – rätt för ledamot/tjänstgörande ersättare i kommunstyrelse eller nämnd att väcka ärende som inte finns med på dagordningen. Ärendet behöver inte avgöras vid samma sammanträde, men ska tas upp vid något kommande sammanträdde om det finns en majoritet som anser att ärendet ska behandlas. Jämför motion.

Interpellation – fråga i kommunfullmäktige som ställs till en nämndordförande. En interpellation ska vara skriftlig. Svaret ska vara skriftligt och ges vid innevarande eller kommande fullmäktigesammanträde. Samtliga ledamöter har rätt att delta i debatten. Jämför fråga.

Justera – intyga att ett protokoll återger ärendenas behandling korrekt genom att skriva på det. Justering görs av ordförande och en (i styrelse och nämnd) eller två (i kommunfullmäktige) justeringspersoner. Justeringen är en förutsättning för att de beslut som tas upp i ett protokoll ska få verkställas.

Jäv – jäv uppstår när en förtroendevald eller tjänsteperson inte kan antas vara opartisk i ett ärende. En förtroendevald eller tjänsteperson som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot henne eller honom ska självmant uppge det innan ärendet behandlas.

Klagotid – den tid inom vilken det går att överklaga ett beslut. Tiden börjar löpa från det att berörd part tar del av beslutet (förvaltningsbesvär) eller från det att beslutet har blivit tillkännagivet (laglighetsprövning). Klagotiden för beslut inom kommunen är tre veckor.

Kvalificerad majoritet – innebär att ett förslag vid en omröstning måste antas av en majoritet som utgörs av en särskilt angiven andel vilken är större än hälften av de närvarande röstberättigade.

Laga kraft – beslut som har fått laga kraft kan inte längre överklagas. Beslut fattade av fullmäktige, styrelse och nämnd får laga kraft tre veckor efter att justeringen av protokollet har tillännagivits på kommunens webbaserade anslagstavla.

Laglighetsprövning – överklagande av beslut enligt kommunallagen. Alla invånare i kommunen har rätt att överklaga beslutet. Vid laglighetsprövningen avgör domstolen om beslutet strider mot någon lag eller författning, eller det har begåtts något formellt fel eller om kommunen har överskridit sina befogenheter. Domstolen kan bara upphäva beslutet eller låta det vara kvar, den kan inte ändra beslutet på något sätt. Överklagandet skall lämnas in senast tre veckor efter att beslutet tillkännagivits. Jämför förvaltningsbesvär.

Ledamot – den person som är ordinarie i fullmäktige eller nämnd.

Materiellt yrkande – yrkande som berör själva saken. Följande typer av materiella yrkanden kan läggas fram:
- Bifall till grundförslag
- Tilläggsyrkande
- Ändringsyrkande
- Avslagsyrkande

Jämför formellt yrkande.

Minoritetsskydd – regler som avser att ge minoriteten största möjliga insyn och delaktighet i det politiska arbetet. Reglerna ska även skydda från maktmissbruk och majoritetsförtryck. Se bordläggning och minoritetsåterremiss.

Minoritetsåterremiss – En minoritet i kommunfullmäktige kan begära återremiss. Beslut om minoritetsåterremiss ska motiveras för att tydliggöra vad det beredande organet ska utreda. Det är majoriteten i det organ som ska behandla ärendet igen som avgör omfattningen och tidsaspekten av utredningen som ska genomföras.

En minoritetsåterremiss kräver att minst en tredjedel av kommunfullmäktige röstar för återremiss. En återremiss kan endast begäras och beslutas om en gång per ärende.

Se även minoritetsskydd.

Motion – skriftligt framställt och undertecknat förslag från en eller flera tjänstgörande ledamöter/ersättare i kommunfullmäktige.

Myndighet – I många lagar är varje nämnd och styrelse en egen myndighet.

Nämnd – kommunalt organ som ansvarar för verksamheten inom ett visst område. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och utser ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsen, valnämnden och överförmyndaren är obligatoriska nämnder. Nämnden fattar beslut som rör den egna verksamheten, förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige och genomför beslut som fattats i fullmäktige.

Närvarorätt – Utgångspunkten är att enbart ledamöter och ersättare har rätt att vara med på ett sammanträde i en nämnd eller kommunstyrelsen. Förtroendevald kan få rätt att närvara vid en annan nämnds sammanträden utan att ingå i nämnden. I detta kan ingå rätt att delta i överläggningar men inte i besluten. Även anställda kan ges närvarorätt.

Offentlig handling – en allmän handling som inte är sekretessbelagd och som därför alla kan ta del av. Se även allmän handling.

Offentlighetsprincipen – uttrycker allas rätt att ta del av allmänna handlingar så länge de inte är sekretessbelagda.

Omedelbar justering – kommunfullmäktige/nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart under eller direkt efter sammanträdet. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan sammanträdet avslutas och paragrafen justeras. Om det inte är möjligt ska beslutstexten läsas upp av ordföranden.

Personuppgiftsansvar – ansvar för att personuppgifter behandlas på ett tillåtet och korrekt sätt. All behandling av personuppgifter ska uppfylla dataskyddsförordningens krav, till exempel i fråga om ändamål med behandlingen, gallring och säkerhet. Se även GDPR.

Personuppgiftsansvarig – personuppgiftsansvarig är den som bestämmer för vilka ändamål personuppgifter ska behandlas och hur behandlingen ska gå till. Nämnder och styrelser är personuppgiftsansvariga.

Presidium – ordförande och första och, i förekommande fall, andra vice ordförande i fullmäktige, styrelse eller nämnd.

Proposition, ställa proposition på – ordförande frågar om nämnden beslutar enligt ett yrkande eller förslag till beslut vid omröstning. Se även acklamation.

Protokoll – skriftlig redovisning för vad som hänt under ett sammanträde. Av kommunallagen framgår vad som ska finnas med i protokollet.

Remiss – när ett ärende skickas till exempelvis en annan nämnd eller någon extern för att få in synpunkter.

Reservation – ledamot visar med en reservation att den fritar sig från ansvar för ett beslut som den har röstat emot. I protokollet redovisas vilka ledamöter som har reserverat sig mot ett beslut. Reservationen kan även motiveras skriftligt i en bilaga till protokollet.

I de fall då straffansvar eller revisionsansvar kan bli aktuellt kan en reservation innebära att den som reserverat sig också kan befrias från eventuellt juridiskt ansvar från beslutet.

Röstlängd – förteckning över röstberättigade personer.

Sekretess – förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen.

Slutet sammanträde – sammanträde vid vilket endast nämndens ledamöter och ersättare har rätt att delta. Nämnden får besluta att även andra får närvara. I Danderyd är alltid förvaltningschef och kommun- eller nämnsekreterare på plats. Kommunstyrelsens, nämndernas och utskottens sammanträden är slutna. Se även öppet sammanträde, närvarorätt.

Särskilt uttalande – rätt för ledamot att få sin mening antecknad till protokollet. I Danderyd ska uttalandet lämnas in skriftligt vid sammanträdet. Det särskilda uttalandet ska avse ärende som behandlats under sammanträdet.

Tillkännagivande av protokolljustering – tillkännagivandet publiceras på kommunens officiella anslagstavla omedelbart efter justering. Tillkännagivandet ska finnas på anslagstavlan under hela klagotiden, vilken är tre veckor räknat från publiceringsdagen. Om tillkännagivandet tas bort innan klagotiden löpt ut innebär det att beslutet inte får laga kraft. Se även laga kraft.

Tjänsteutlåtande – skrivelse från tjänsteperson där faktaunderlag, synpunkter och förslag till beslut i ett ärende redovisas. I motioner lämnar tjänstepersonen inte något förslag till beslut.

Votering – omröstning där rösterna räknas. Votering sker på begäran av ledamot. Två förslag ställs mot varandra och varje ledamot/tjänstgörande ersättare säger sin mening genom att vid ett upprop säga ja eller nej. Ledamot har också möjlighet att avstå från att rösta. I protokollet redovisas hur de olika ledamöterna har röstat. Jämför acklamation.

Växeltjänstgöring – en ledamot som avbryter sin tjänstgöring under sammanträdets gång kan inte komma tillbaka och börja tjänstgöra igen efter en stunds frånvaro. Enda undantaget är om ledamoten inte har fått delta i behandlingen av ett ärende på grund av jäv.

Yrkande – begäran att beslut ska fattas enligt visst förslag. Ledamöter och tjänstgörande ersättare har yrkanderätt. Yrkandet formuleras som en fullständig mening: ”Jag yrkar att …”. I Danderyd ska yrkanden läggas fram skriftligt till ordförande innan beslut fattas. Se även formellt och materiellt yrkande.

Yttrande – synpunkter i ett ärende från exempelvis förvaltning eller nämnd.

Yttranderätt – rätt att yttra sig vid ett sammanträde. Ledamöter har yttranderätt. Ersättare som inte tjänstgör har yttranderätt om fullmäktige beslutar om det. I Danderyd har ersättarna yttranderätt.

Återremiss – beslut att sända tillbaka ett ärende för fortsatt beredning.

Öppet sammanträde – sammanträde vid vilket vem som helst har rätt att närvara, dock utan yttrande- eller beslutsrätt. Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna.

Överklagandetid – se klagotid.